Cheesey Bloggar

Tjatja bloggeeen!
Nej, men jag vet inte var jag ska börja..
Jag har ofta fullt upp med det mesta, även om det inte är så många som tycker att jag gör något alls.
Jag har kommit fram till att folk ofta vänder sig till mig om det är något som ska styras upp, trots att de vid det här laget borde ha fattat att jag ibland bangar i sista minuten.
Jag är väldigt pålitlig, och jag ljuger ofta.
Jag har för närvarande inget husdjur, men skulle vilja ha en hund.. eller en katt.. eller en frett.. eller en bäver..
Jag har väldigt ofta beslutsångest, vilket brukar leda till att saker och ting rinner ut i sanden och så grämer jag mig över det en månad eller två. Juste, jag har en förmåga att använda ett mer avancerat språk än vad som behövs för situationen, vilket folk stör sig på ibland.. Såvida det inte innebär att de får hjälp med stavning när det gäller en uppsats.
Jag tycker om att hjälpa folk, och det är det jag vill göra med mitt liv.
För övrigt ingen plan.
Jag är ensambarn, och jag har varit rätt bortskämd hela mitt liv, och för det mesta fått allt jag pekat på.
Lonely life, and who knew? I became a geek.
Böcker, dataspel och vänner är i princip det som mitt liv cirkulerar kring. Jag läser väldigt fort, och det är i böckerna jag har min fristad. Och i dataspelen, eftersom de också innebär läsande, koncentration och analys. Jag är rätt bra på dataspel, ge mig ett par dagar och jag är på ungefär samma nivå som vem som helst.
Jag ställer nästan alltid upp för mina vänner, oavsett om det gäller pengar, kärlek eller bara ett öra då och då.
Men om jag erbjuder dig min hand, och du tar hela armen, då blir jag lite sur.
Jag tycker om att skriva, och håller på med en bok som tyvärr har stannat i sin produktion för nu.

Lite mer fysisk fakta om mig då: Enligt mitt pass är jag 171cm, men i verkligheten är jag något kortare. Jag vet inte exakt hur lång jag är, men ungefär 170. Det är vad jag brukar säga i alla fall.
Jag är smal, eller snarare vad tränande människor brukar säga: "deffad".
Jag kommer helt enkelt inte ur det stadiet. Jag kan äta hur mycket som helst och nästa dag väga lika mycket som jag gjorde dagen innan. Jag kan äta vad som helst, utan att lägga på mig fett.
Jag är alltså ganska vältränad, och kan faktiskt säga att jag ser rätt bra ut. Lite hårig, men jag ser bra ut.
Jag hade helskägg när jag gick i 9an, och fick hår på bröstet ungefär samtidigt.

Det är mitt enda komplex faktiskt. Jag stör mig egentligen inte så mycket på att jag är "kort".
Visst, det är jobbigt när folk inte ser en, eller att man inte ser så mycket på konserter för att killarna framför är 2-3 meter långa. Men att jag får mer och mer hår på kroppen får mig att undra hur jag kommer se ut om 10 år.
Enda skönhetsoperationen jag skulle kunna tänka mig att göra är en hårtransplantation, alternativt bara ta bort en del kroppshår permanent..
Jag har inte fått något hår på ryggen än, och det är sjukt skönt, men som sagt.. om tio år..?

Hmm.. Mer om mig.. Jag är beroende av nikotin, och snusar - men röker inte. Jag har rökt 3 ciggareter i mitt liv, och det var lika äckligt varje gång.
Jag tycker inte så mycket om rökare i allmänhet, dels för att jag får hosta av röken och dels för att alla rökare smakar likadant - askkopp.
Variation - ja tack.

Juste, jag är en sjuklig tidsoptimist också, och skulle ha åkt för en halvtimme sen!

We are the stuffs dreams are made of / Mr. Shakespeare

Tänkte inleda varje inlägg med ett citat av någon känd gubbe/gumma! Om jag gör ett inlägg varje dag (vilket jag inte gör) så blir det 365 citat/år och det finns fler bra citat än så!

I vilket fall så var det något jag skulle skriva.. Som var viktigt.. Eller intressant..
Förmodligen därför som jag glömt bort det!

Juste, Nina kommer hem imorgon för er som inte har koll på det, och som känner henne, och som bryr sig!
(borde ju vara lite fler än alla som känner henne, liksom)

Jag är lite stolt över att vara Ninas bästa killkompis för övrigt, känns awesome!
Jag skulle skriva något viktigt, och det var kanske det..

Jag är frisk nu, jag fyller år på lördag, och jag är deprimerad som fan över det senare.
Hur kan man tycka att det är kul att fylla 20?
Visst, man får gå på bolaget - woho!
Och man får 30 stycken efter sig varje fredag som frågar om jag kan köpa ut åt dem.
Och hur kul är det egentligen? Jag kan säkert utnyttja min roll som 20årig snubbe och strula med en massa 95-94-93or och kanske ett par 92or men.. Vill jag det är ju frågan? Skulle inte tro det.

Jag är allmänt förvirrad över det mesta just nu, jag har ingen flickvän, men ändå är det tjejer som stöter på mig. (yeah, jag skryter som fan - det är faktiskt tjejer som stöter på mig)
Jag har en sambo, och det är jag som bor hos henne, inte tvärtom.
Dvs. det känns fett awkward att göra något med någon, eftersom jag inte kan visa dem hur jag bor, och det skulle kännas fett awkward att inte sova "hemma"..
Jag har inga direkta regler, eftersom jag faktiskt inte är i ett förhållande, men min.. "moral code" hindrar mig.
I simply cockblock myself.

Häromnatten drömde jag att jag var lång, och lila. Och jag hade en liten talande/sjungande boll i en kubformad ram som svävade efter mig när jag gick omkring bland ett par klippor.. Sen hoppade Meowth (pokémon) fram och började sparka på min lilla boll och knuffade ner den för ett stup :'(

Nu ska jag ta mig i kragen och plugga.. Nej, jag hinner inte, jag ska möta Erika inne i stan efter att hon slutat sin dans. Damnit.

Juste, rubriken påminde mig! Jag tittade, jag såg, jag snodde en grej på Ninas blogg. Tänkte att det kunde utgöra en röd tråd i mitt bloggande, eller åtminstone fungera som en liten planering:

Dag 1 – Presentera mig själv.
Dag 2 – Min kärlek.
Dag 3 – Mina föräldrar.
Dag 4 – Det här åt jag idag.
Dag 5 – Det här saknar jag.
Dag 6 – Min dag.
Dag 7 – Min bästa vän.
Dag 8 – Ett ögonblick.
Dag 9 – Min tro.
Dag 10 – Det här hade jag på mig idag.
Dag 11 – Mina syskon.
Dag 12 – I min handväska.
Dag 13 – Den här veckan.
Dag 14 – Mina drömmar.
Dag 15 – Mitt favoritminne.
Dag 16 – Min favoritfödelsedag.
Dag 17 – Detta ångrar jag.
Dag 18 – Den här månaden.
Dag 19 – Nära döden upplevelse.
Dag 20 – Det här upprör mig.
Dag 21 – Det här får mig att må bättre.
Dag 22 – Det här får mig att gråta.
Dag 23 – En första. 
Dag 24 – Mina rädslor.
Dag 25 – Min favoritplats.

Jag skriver ett nytt inlägg strax!

Hmm.. känns som ett väldigt varierat och lite annorlunda inlägg, ungefär som mina drömmar, så det var ett passande citat!

Pengar rullar in som det ska, det går bra nu.
Grabbarna är med när jag drar, det går bra nu.
Petter är ballast i stan, det går bra nu.

Trots att han är bajare.

I vilket fall, feber. Och till skillnad från andra som har svinkoppor så fick inte jag antibiotika utan en mirakelsalva!
Den är helt knas. Jag hade ett sår på pekfingret, och smörjde på lite salva där.
24 timmar senare = ingen känsel i pekfingertoppen!
36 timmar senare = pekfingertoppen är stenhård!

Awesome... Pilla!

Nå, till det jag skulle skriva om.
Jag har suttit och klagat i 2 dagar nu över hur mycket jag har att göra. Det där arbetet som ska in imorgon är rätt stort. Och jag hade inte ens börjat för 2 dagar sedan.
Det har jag inte nu heller, jag har haft fullt upp med att klaga.

Så nu blir det till att plugga resten av kvällen och halva natten. Och jag måste vara frisk imorgon.
Jag har tid hos min psykolog och måste lämna in arbetet i skolan. Dessutom måste jag ha tag på Simon i min klass.
Vi ska göra arbetet tillsammans och har inte slagit våra kloka huvuden ihop på ett tag. Dvs. Vi har inte skrivit tillsammans, utan var för sig.

Det här kommer att gå åt helvete känner jag. Och jag är hungrig.

Jag är en sån där snubbe som allt otrevligt träffar ungefär samtidigt.

Jag har blivit mer eller mindre utslängd hemifrån.
Jag har lite feber.
Jag har ett litet infekterat sår på pekfingret, efter en brödkniv.
Jag har lyckats spärra min mobil.
Jag får underkänt i Projekt o Företagande om jag inte lämnar in ett arbete på fredag.
Jag missade min körlektion idag och kommer få betala den ändå.
Jag har fått svinkoppor.


Nu ska jag till vårdcentralen så att de kan skriva ut lite antibiotika åt mig. De ska få kolla på mitt infekterade sår också. När jag kommer tillbaka till Erika ska jag plugga som.. Jag vet inte vad. Jag kan ändå inte göra det jag måste utan min mobil. (Ringa runt och kolla vilka som ska med på close-up nästa vecka så att jag kan boka hytt/-er)

Eller egentligen bara side-down.
Min "side" där man hittar de senaste inläggen etc återfinnes numera under "content", alltså själva inäggen.
Så får det vara helt enkelt, tills jag orkat fixa till min andra blogg så att den blir läsvänlig, och då kommer jag byta till den!
Jag kommer skriva ett STORT inlägg om det, så oroa er inte.

Eh, kort sammanfattning av mitt liv de senaste veckorna:
Jag har tagit ikapp i skolan som fan. I princip allt det jag missade under höstterminen är nu inlämnat.
Jag har stressat och varit på dåligt humör under en längre tid. Men nu är det ju åtminstone snart över!
Jag har bara ett par veckor kvar, sen är det praktik, 3 veckor efter det är det lov och sen är det.. vadå, 5 veckor kvar till studenten?
Kommer gå så sjukt fort! (hoppas jag, jag vill verkligen bara sluta plugga så att jag kan börja leva)

Familjesituationen just nu: åt helvete.
Jag bråkade med mamma, antagligen för att jag höll på att stressa med olika grejer, tog en "night off" och gick på krogen.När jag kom hem så skällde min mamma ut mig för att jag inte skötte skolan. Och att jag börjat det nya året i skolan som förra året.
Jag påpekade då nyktert att det inte var ett nytt år i skolan, bara en ny termin.
Min mamma får psykbryt när jag fortsätter möta hennes argument om att det är ett nytt år i skolan med att det inte är det - utan en ny termin.
Hon slog i dörrar, skrek och svor och sen sa hon det. Det som jag aldrig trodde att min kära lilla mor någonsin skulle få för sig att säga: "DRA ÅT HELVETE"
Och pekade på dörren.

Jag tog en väska, packade den, ringde Erika klockan 5 på morgonen (tack för att du svarade, och förlåt igen för att jag väckte dig) och nu bor jag här i väntan på att jag ska hitta någon annanstans att bo.
Detta var i onsdags, förra veckan.

Idag bestämde jag mig för att göra ett försök hos soc, och jag bemöttes lika vänligt som jag trott.
"Njaae, det kan bli svårt, men ring imorgon mellan 9 och 10.30 när vi har telefontid så kan du boka ett möte med någon då."
Eh.
Det var inte så att käringen tog mig seriöst för fem öre, och det lät som att hon satt och smågäspade på andra sidan linjen.

Känns det som att soc kommer göra något vettigt för mig den här gången? Nix.
Det kommer bli som vanligt, de kommer tillkalla någon självutnämnd expert på området och han/hon kommer säga att jag borde flytta tillbaka till mamma eftersom det är så folk gör generellt sett efter såna här bråk.
Det ligger mycket mer bakom det här än ett bråk dock.
Och till och med min psykoterapeut sa att jag skulle separera från min mor.
Inte på det här sättet kanske, men ändå!

Nu har jag precis kommit hem till Erika efter min officiellt sista idrottslektion, jag har några kvar för att kompensera min frånvaro i höstas. Jag sitter och svullar i mig choklad och vatten. Och jag börjar bli på lite bättre humör.