Första inlägget på.. flera dagar! xD

Eller, första "riktiga" på flera månader känns det som..
Jävligt mycket har hänt sen jag skrev sist tror jag...
Ja, kanske dags att börja skriva något då....


Jag vet inte vad jag ska börja med, men hmm..

Okej, jag skriver bara så får vi se om jag fått ner allt när jag är klar!

Gaby och jag har gjort slut, dagen efter det senaste "riktiga" inlägget.
shit, det har gått så lång tid sen dess.. snart tre månader...
Känns inte som det.
I vilket fall, det som hon ville prata med mig om var det som jag trodde, hon ville prata med mig om vårt förhållande, att det inte fungerade längre.
Men, jag tycker att hon kunde ha haft en bättre anledning till att göra det..
eller äh, funkar det inte så funkar det inte, ska inte klaga egentligen..
mycket "dröjande punkter" och citationstecken nu ser jag..
Jag vet fortfarande inte hur länge jag var tillsammans med Gaby.

Jag började hänga med Erika väldigt mycket, väldigt väldigt mycket.
Den 29e juni bestämde vi i alla fall, eller, jag bestämde.. Vi är tillsammans.
Hon hade tyckt att vi skulle göra det offentligt rätt länge, men jag var inte riktigt.. Redo.
Jag hade känslor kvar för Gaby, jag visste inte om jag ville vara singel eller tillsammans med någon, alls.
Men det var bara elakt, vi betedde oss ändå som om vi vore tillsammans oftast.
Och om jag ändå inte träffar andra, och gillar henne asmycket, ja, vad är det då för mening med att neka henne det "priviliegiet". Att vara tillsammans med mig kan vara både Blessing and Curse, jag kan vara jävligt jobbig ibland. Men jag försöker hålla det borta från henne, bara vara glad istället för att få plötsliga deppattacker och bara tråka sönder på allt.
Eller slå sönder saker, fast det gör jag när jag är irriterad mest.
Det hjälper faktiskt, tråkigt nog får min vägg lida lite av det.
Hmmm..

Alltså, Erika och jag har varit tillsammans "på riktigt" i ungefär 2,5 vecka.
Jag har varit med Erika varje dag i ungefär 2,5 vecka.
Jag var med Erika i varje dag i flera veckor innan dess också.
Jag känner mig lite dålig när jag säger det här, jag känner mig som Stoffe.
Stoffe övergav alla oss för sin flickvän, de sitter i princip ihop...
Jag måste prata med Erika om det när hon kommer hem...
Hon är hos sin mor i Göteborg för tillfället.

Så, det var väl.. allt om det typ..
(jävligt långt inlägg det här kommer bli förresten, bra gjort till den som orkar läsa allt)
Delar upp det lite så blir det psykiskt lättare att läsa. Tror jag i alla fall!


Nu, lite familjerelaterat stuff:

Syster och bröder, ni fiktiva syskon jag älskar så mycket, ni är rätt bäst.
Bara så ni vet, även om det bara är min syster som läser min blogg.
Möjligen en av mina bröder också..
Måste ringa honom, han är nog hemma nu.

Okej, tillbaka till tråden..
Min syster har gjort slut med sin norrlandspojk, upptäckt att hon älskar honom mer ändå tror jag..
Eh, i vilket fall är dom tillsammans igen, och hon är glad och lycklig (hoppas jag!)
...(annars jävlar)...
hehe, jag är lite trött.. skitsamma!
Min syrra åkte till finland.. och estland, och passerade litauen(?) på vägen hem,
vi träffades och gick på bio, Transformers, den ägde jättemycket tycker jag.
Faaaast, lite fail av mig som kille, men lite för mycket snygga tjejer utan något syfte i filmen.
Men i vilket fall, jag träffade henne en gång, och sen åkte hon till Danne... och kommer hem imorgon!
Jag var lite rädd att han kidnappat henne.. klätt in henne i korvskinn och kastat ner henne i
en VARGGROP!

Saknat henne som fan, för övrigt.

Min lillebror har blivit dumpad av sin tjej, allt medlidande åt honom tack!

Min självutnämnde storebror Micke är på hemlandsresa och befinner sig nu i Polen.
(och jag kanske åker till Sonisphere imorgon, i så fall ska jag mobba honom som fan)

Min förste bror jobbar på jazzfestivalen imorgon, och om jag inte drar till Sonisphere så taggar jag dit istället
knallar in gratis you know (",)

Och vad var det mer..

"Roses" med Outkast är en riktigt skön låt, bara så ni vet.


Mor och Far - relaterat stuff:

Min mor hade som ni kanske vet om cancer, livmoderscancer.
Så hon mådde ju riktigt dåligt, såklart, och jag med.
Men operationen gick bra, hon är fri från cancer utan att behöva göra några strålbehandlingar.
(livmodern är inget viktigt organ för så gamla människor, de plockade bort den bara)
När hennes viloperiod var över så stelopererade hon tårna, och haltar fram och har
"så jävla ont i fötterna, vill du ha dom? Du kan få dom gratis"
Och Ronny/Idioten/Slaven har ljugit som vanligt för övrigt, han har tydligen bott i en soclägenhet sen i augusti förra året, utan att säga något till mamma om det förrän en månad sen drygt.
Lite fail på honom.. eller nej
MYCKET!

Min far... det är nu det blir lite jobbigt att skriva, typ.
Min pappa ligger på sjukhus, till och från den senaste månaden. Han har varit på sjukhuset mer än hemma. men kanske.. 2 veckor på sjukhuset, konstant.
Han har skrivit ut sig själv 2 gånger, en gång åkte han hem med en kanyl i armen och en i magen, tog ut dem några dagar senare.
Men nu har han insett det faktum jag insåg när jag såg honom andra gången han skrivit ut sig själv:
Han kommer dö om han inte får vård konstant.
Jag kände inte igen honom.. på en månad har han åldrats 30 år, och ser ständigt ut som om han blivit nerslagen.
Jag tror att han blivit det också, psykiskt, av sig själv.
Han verkade må lite bättre när jag hälsade på honom på sjukhuset i alla fall.
Han är bara skinn och ben.
Han klarade inte av att slå igen bildörren när han hade skrivit ut sig själv sist,
nu klarar han knappt av att ta sig upp ur sängen själv.
Jag skrev det i mitt förra inlägg, tar ett citat därifrån:
"Såg alltid upp till honom som den starkaste när jag var liten grabb,
men men, jag var väl godtrogen redan då antar jag!"
Jag skäms för det nu.
Jag skäms för att jag inte ställt upp mer för honom, umgåtts mer med honom.
Han håller på att tyna bort..
Skin and bones
Även om han får vård konstant så..
Hans lever är helt körd, hans njurar är på gång de också..
Han kommer inte leva lika länge som han trott, även om han trodde att han bara skulle leva några år till.
Min far är döende, sakta men säkert..
Det är vi alla, men han lite snabbare.

Jag håller på att bli galen, lite smått.
Jag skiftar mellan olika personligheter på några sekunder.
Jag mår lite illa konstant.
Jag har i princip slutat dricka.
Jag har druckit ordentligt en gång i sommar, annars har jag hållit mig till folköl och drickit 3-4 starköl.
På hela sommaren.
Jag är inte taggad, alls.


Reel Big Fish är ett bra och positivt band.


Jag måste bli tillsagd att göra saker som jag annars fattar självmant.
"du får sätta dig vid bordet" - Erika
"du får ta mat" - Mamma
"hallå, vad väntar du på?" - Allmänt uttryck

Folk kan titta på mig och se mig förvandlas till någon annan, igen.
Jag hatar det.
Jag tror att jag måste addera en till personlighet snart, men jag hoppas inte det.
Hoppas att den försvinner, att jag inte helt plötsligt blir helt stilla och bara..
tittar rakt framåt lite sorgset, lite..
Lite dött
Som om jag dog inuti.
Det känns så, som om jag dör.
Jag blir helt tom inuti och bara, existerar fysiskt.
Jävlar, nu blev det fett deprimerande igen.
I vilket fall upplever jag såna anfall ett par gånger om dagen, oftast när ingen ser.
*symptom*
- drar en "sista suck"
- slutar prata mitt i en mening
- slutar lyssna när någon annan pratar
- mina ögon byter färg till mörkgrönt


Visste ni att mina ögon skiftar färg beroende på humör?
Visst, allas ögon gör det mer eller mindre, men mina gör det ständigt!
Om jag är ledsen blir de mörkgröna
Om jag är sur blir de lite mer brungröna
Om jag blir riktigt arg,
och tappar kontrollen över mitt beteende,
så blir de nästan helt svarta...
Och om jag är glad är de ljust gul-gröna (",)
Väldigt soft, och nu förstår jag att folk som känner mig ser i mina ögon när jag mår dåligt..


Jahapp, det var väl det om familjen.. och om mig..
vad ska jag skriva nu för att få det här inlägget riktigt olidligt långt...?


Jag har vänner som bryr sig, och jag måste säga att det uppskattas GRYMT mycket, även om jag kanske är dålig på att visa det ibland.
Ber om ursäkt i så fall. Om ni känner er åsidosatta, säg det till mig så att jag vet!
Just nu orkar jag bara inte läsa andra människor, vill inte att de läser mig samtidigt.

Stefan! jag har fan knappt sett honom alls det här sommarlovet!
ASTRIST!
Men men, så går det när han är på gotland och lallar runt..
Hoppas att du fått knösa riktigt mycket för imorgon ska du hjälpa mig att bära sopor!

Jenny! Fett soft att hon ringde häromdagen..
Länge sen jag hörde något av henne, men men,
jag måste väl höra av mig jag med någon gång.
Måste ringa henne nån dag, ta en fika och snacka kanske?

Linus! Soft även att han ringde, vill inte tappa kontakten med honom, han är min äldsta polare.
Vi har gjort många dumma, snälla, roliga, korkade saker tillsammans!
Fast vi har absolut INTE sprängt något, aldrig! ..kanske..nån gång..(a)
Men absolut inte brevlådor.

Nä, nu får det räcka tror jag
Dags att sova, och ett passande latin för dagen, eller, ja, natten..
Men en sak till kan jag skriva, och det är att om ni scrollar så att ni precis ser textraden
"nu lite familjrelaterat stuff" precis efter andra uppdelningslinjen, så ser det ut som en gubbe med krona!
Eh, "det" är alltså texten som man ser..
Ja, lite rolig tråkig humor för en natttrött Tonie.
Dags att sova som skrivet.
Godnatt på er alla (5) som kanske läser min blogg!


~ NUNC IS EST DILUCULO QUOD EGO SUM PERFECTUS ~


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0