Cheesey Bloggar

~ Jaha, tillbaka till verkligheten igen då ~

---

Nu har det gått bra lång tid sen jag bloggade seriöst, jag tror att jag ska börja igen nu!
Inte för att jag är särskilt taggad, jag lyckas bara såra personer jag bryr mig om..
Men det är dels de personerna som tjatar på mig att jag ska fortsätta skriva, så.. jag skriver väl!

hmm
Vad har hänt sen sist..?

Juste, nånting sånthär:
Sen jullovet har jag inte gjort särskilt mycket, men ändå alldeles för mycket!
Jag har fyllt 18, (feel free to gratta mig)
Jag tycker verkligen inte om att fylla år, det är så tråkigt!
Jag önskade mig träskor, eh och.. 2 saker till som jag har glömt bort,
och som jag har glömt om jag fick eller inte.. åtminstone 1 av dem.
Jag minns att jag inte fick det jag önskade mig mest, men i nuläget spelar det ingen roll..
Jag fick det jag önskade mig mest av allt i hela världen, bara lite fördröjt.

Kunde ha gjort saker annorlunda, så att mitt liv inte höll på att gå i tusen bitar,
och mitt hjärta var nära att implodera.
men jag kan inte ångra det.
Jag kan inte ångra saker jag gjort, eller åtminstone så vill jag inte!
Varför ångra det förflutna?
Det som skett har skett, gjort är gjort,
det går inte att ändra på och förhoppningsvis lärde jag mig något.

Efter 3 månaders paus med Gaby så.. orkade jag inte längre,
jag gick över till en tjejkompis dagen efter en sen kväll på krogen då jag, Shrimpy och Sparrisen
firade våra 18års-dagar..
(vilket är en annan story som kanske kommer upp här också)
Jag köpte nudlar som jag käkade hemma hos henne,
och det slutade med att jag sov över när jag inte orkade gå hem senare.
Vi kollade på Van Helsing, 3ggr, och jag kan nästan alla repliker nu.
Jag sov på hennes soffa och hon i sin säng, allt var chill och jag var glad att jag gått dit.
Dagen därpå var jag där igen.
Och det var då allt blev knas.

meus pector pectoris infractus in pulvis, redintegro mihi sursum?

Dagen därpå träffade jag Gaby, för att fråga henne om pausen skulle vara länge till.
Jag visste att jag inte skulle stå ut med att vara i nåt mellanting länge till,
och jag behövde verkligen någon som kunde stötta mig då...
När hon sa "inte så länge till" så frågade jag:
"säkert?"
Hur dum får man bli?
Men men, anledningen till mitt tvivel låg ganska djupt inbäddat men jag lyckades gräva fram det då.
Jag har ett vagt minne av att hon sa precis likadant redan efter en månads paus..
Och hon sa i början att pausen inte skulle vara länge.
Vad jag inte visste var att hon ville se min reaktion.
Hon tänkte säga att hon ville försöka på nytt.
I ruined it all.
Really.
Jag sov hos tjejkompisen fler nätter, och samma dag som Gaby ställer ett ultimatum till mig
så säger hon ungefär så här:
"Mitt liv är ett helvete.. Du är det enda som får mig glad just nu!"

Jag var tvungen att göra ett val, och jag vet inte om nån av er som läser förstår hur jobbigt det var.
Jag valde Gaby, såklart, även om det inte var så klart just då..
Jag behövde någon som stöttade mig, som förstod mig.
Och jag behövde det just då!
Efter en vecka upphörde vår paus, och vi är tillsammans nu!
Kärlek, en av de bästa känslorna som finns.
Gaby är helt underbar, verkligen.
Hon får mig att tänka på allt bra i livet istället för det dåliga
som tycks kretsa enbart runt mig och de jag bryr mig om.
Och hon är helmysig.
Jag skiter i vad folk säger om henne, jag kommer inte ändra uppfattning.
Däremot kommer jag försvara henne när det behövs,
och vissa personer kommer aldrig kunna övertala mig att dumpa henne nu.
Och ingen/inget kommer få mig att vara otrogen mot henne.

Jag älskar henne, kan det bli bättre?

Jupp, om jag gjort annorlunda hade det varit bättre mellan oss,
och hon hade kanske trott mina ord när jag sa att jag älskade henne.
Kanske, jag vet inte.
Men jag lyckas kanske övertala henne en dag, den som lever får se!

Det var den största saken som hänt, och den får nästan ett helt inlägg för sig självt.
Det var värt det, jag behövde skriva av mig.

Om ett par minuter kommer fler inlägg!