Cheesey Bloggar

Jag har noll koll på bloggandet numera, de flesta koderna är borta ur huvudet och bilder orkar jag inte lägga upp.
De flesta som läser bloggen har mig ändå på facebook, ni kan uppdatera er där om... 2 timmar, när jag lagt upp bilder.

Jag har inte gjort så mycket alls det senaste året. Tagit studenten, tagit körkort, jobbat som snöskottare 30 meter över marken, jobbat som någon slags form av fastighetsskötare med ungefär samma uppgifter som det andra, dvs. Skottat snö. Men på marknivå, med sjöutsikt, det var väldigt trevligt!
Få se nu.. Jag har hälsat på Linus som numera bor i Kramfors, vilket är en liten håla i Norrland, där han utbildar sig till brandman - wooooh!
Jag har gjort högskoleprovet jättebakis och med vitt smink i hela ansiktet, iförd en rock och hatt. 1,1 btw.
Jag har.. Just det, flyttat hemifrån, blivit vräkt, flyttat hem igen efter två månader, levt under piskan hemma, försökt ta hand om min familj, misslyckats, varit arg, varit ledsen, varit nollställd. På senare tid mest det sista.
Men! I AM SOO BACK ON TRACK RIGHT NOW!!!
Jag har skrivit och ritat, gjort klart 1 masterpiece och håller på med numero 2, denna gång i A3-format.
Jag har tatuerat mig, vilket kanske inte finns med på face så jag får väl lägga upp en bild här kanske, kanske. Om någon frågar om det.

Jag har.. Sagt upp kontakten med Jesper, förlåtit honom efter drygt ett halvår, stöttat honom.
Jag har åkt på eurotrip och hälsat på en tjejkompis i Schweiz med en de-tour genom Hamburg, Amsterdam och Paris. Jag har gått upp för Eiffeltornet. Varit inne i Heinekenbryggeriet i Amsterdam. Sett Alperna på håll. Fått bensinstopp i Värnamo. Sovit i bilen och... Blivit kär, tror jag.

Mycket konstig känsla det där sista, jag mår bra av tanken på den.


Få se nu, vad har jag mer gjort för intressant?

Varit i Berlin, gått ut från en väldigt serious gudstjänst och ställt mig och urinerat på ett polishus.

Tänkt. Jag har tänkt otroligt mycket på sistone. Och jag har saknat.

Det där sammanfattar nog allt jag gjort sen det förrförra inlägget i april!


Nästa steg - Jobb.
Steget efter det - GMU.
Steget efter det - Jobb + bostad.

För övrigt har jag blivit Am Byths största fan, och fått en tröja av bandet. Jag har varit på alla deras spelningar.
Och de spelar på lördag på Fryshuset! Om ni inte har något bättre för er så kan ni ju ta er dit: Tvärbanan till Mårtensdal från Gullmarsplan, vandra en bit, betala 100 kronor i inträde, rösta på Am Byth och se dem vinna även denna deltävling av Emergenza!

Nog med advertising. Nu ska jag skriva klart mitt CV så att jag har något att lämna in imorgon.

Det var snart ett år sedan jag skrev något här, men likväl är det någon som tittar in här lite då och då, och tydligen hade jag 4 små besökare förra torsdagen!
Trevligt, man kanske skulle sätta igång så att folk har något vettigt att läsa också?

Jag hittade en grej som jag tyckte var kul, gör den först sen kommer ett vettigt inlägg:

Jag tycker om - Sol, natt, värme, snö och att skriva.
Jag avskyr när folk - Inte inser att jag inte tänker som dem.
Mina närmaste vänner är - Nog Linus och Jesper, jag har mina skäl.
Min första vän hette - Linus/Tobias, vet inte vem jag började hänga med först.. Det var 20 år sedan.
Kärlek är - Farligt men awesome.
När jag borstar tänderna - Kör jag arga leken med mig själv.
När jag lagar mat - Blir det något med pasta.
Jag tänder på - Strumpor ibland, men det luktar rätt äckligt.
Det sexigaste yrket är - Enligt statistiken, brandman och polis.. Oförståeligt.
Jag är bäst på - Att hålla tider. Ironi. Försova mig var jag bra på. Nu är jag bara bra på allt annat.
Jag är sämst på - att hålla kontakten med folk när jag blir deppig. (Du vet vem du är)
Om jag var ett djur skulle jag vara - En hund eller en vessla.
Om jag var en insekt skulle jag vara - Död snart.
Om jag vore ett redskap skulle jag vara - En penna.
Jag kommer alltid att vara - Mig själv, deal with it.
I sommar - Ska jag jobba och träna. (according to plan A)
Sist jag grät var - Häromdagen. Tittade på filmen Sebbe. Reboot, check!
Jag kan inte - Tänka klart en tanke förrän jag börjat på nästa.
När jag vill tänka går jag - och klättrar upp i ett träd eller gömmer mig i ett franskt kloster.
Min mobiltelefon är - Retarderad.
När jag vaknar på morgonen - Faller jag 160 centimeter.
Innan jag går och lägger mig - Hoppar jag 160 centimeter. Borde bygga en stege.
Just nu tänker jag på - Ellinor, faktiskt, men nu tänker jag på Linus, David, Torsby, pappa, mamma, jobb.
Bebisar är - Bland det läskigaste som finns.
Idag har jag - Börjat skriva ett curriculum vitae, inriktat för ett jobb på Delselius. Och när dagen är slut har jag lämnat det också.
I morgon kommer jag - Vara på bra humör och gräva ett hål i Jespers gräsmatta.
Jag vill verkligen - Uppfylla drömmar.

Jaha, var den slut redan.. Nåväl, jag fortsätter väl i ett annat inlägg och skriver vad jag gjort på sistone.
Det kommer nog gå ganska fort!

Var det här riktigt meningen?
Skulle det vara såhär?
Vem är jag egentligen?
Och hur FAN kom jag hit?

Jag kom på en till sak som jag saknar, jag saknar min kamera.
Jag lånade ut den till en tjejkompis, och nu har vi ingen kontakt. Det var ju tråkigt att tappa kontakten med henne, men hon kunde ju lämna tillbaka kameran först?!

Äh, kör en dagens bara!: Min dag

Eh, idag har jag.. Sovit, jag håller på att vända tillbaka dygnet och nu ska jag gå och lägga mig igen efter att ha.. skypat med Tobias, Felix och Anna. Anna somnade precis, så jag går också och lägger mig! Haha, hon sa att hon var "så jävla trött" och sen... försvann hon!
Juste, jag var och åt på donken med min husneger också, sen åkte vi hem till mig och spelade tevespel och snackade skit, rolig pöjk det!

Nu ska jag sova, jag kommer förmodligen göra ett mer intressant inlägg någon annan gång! Nattinatti peepöl

"Vad saknar jag?"

Fett deprimerande fråga?

Jag saknar sjukt mycket, men jag kan ju skriva ner lite saker i alla fall!
Jag saknar min pappa, jag saknar min mammas bra humör, jag saknar min energi som jag hade för ett par år sen.
Jag saknar mina känslor.
Det är liksom saker som fattas, men jag vet inte vad.
Jag saknar.. Att vara liten och inte ha några tider att riktigt passa, inga mål man är tvungen att uppnå.

Jag saknar att vara fri. Jag saknar att ha en hobby, en sport.
Jag saknar att vara i form.

Dags att göra något åt det!

Mitt liv just nu.

Premiär imorgon, derby mot djurgården.. Får hoppas att vi tar revansch på dem i år!
Vi har ett bättre team, och jag hoppas att de plockar in Christian Kouakou när han har klarat nationella proven..
Det vore kul att se en 15åring spela bort "veteranerna"!

Jag har börjat få panikångest. Det känns som att någon står på min bröstkorg from time to time, inge mysigt.
Jag förstår dock inte varför, inte nu?
Jag har kommit på vad jag gjort fel, jag vet vad jag behöver ändra på, jag jobbar på det.
Jag lever lite mer varje dag.
Men jag orkar inte andas när någon står där, var vänlig och stig av.

Nationella proven! Engelska B, Svenska B, och Matematik B.
Engelskan kommer gå skitlätt som vanligt, Svenska B ska jag hålla ett tal om tatueringar inför klassen. Jag tänkte improvisera hälften.
Matematiken kommer bli tuff, men jag har inte kursen så det är 50/100 gratispoäng om jag klarar den!
Så det är ju en liten morot..
Och så har jag slagit vad med Simon i klassen om 500 spänn,
den som får högst poäng på provet vinner!

Det var väl allt, jag ska kolla vad "Dagens" är också så kan jag fylla ut med det!

---

"Det här åt jag idag"

Haha, soft! Jag hade en rätt skön söndag när det gäller mat faktiskt!
Jag gick upp vid halv 2 och duschade, sen kom Jesper och hämtade mig.
Vi åkte ut till Waxholm och fikade! Vilket vi gör varje söndag, och torsdag. Väldigt trevligt tidsfördriv!
Frukost alltså: En stor bit hallonpaj med vaniljsås och en kopp kaffe!
Vi satt där till halv 5 ungefär, snackade om tatueringar och jobb.
Sen åkte vi hem till Jesper och han lagade iordning mat som han förberett sen dagen innan.
Marinerat kött och lite extra köttbullar eftersom vi blev en extra
(mig, det var tanken att bara han och Elin skulle äta, hehe)
Till det serverades potatis, kroketter, sockerärtor, skivade oliver och hemgjord bea.
Smaskens!
Nu till nattmat har jag ätit lite chips faktiskt, ovanligt.. Och en drickyoughurt!
Och cola, men det är ju flytande så det räknas inte (a)
Jag skulle för övrigt vilja bli lite tjock.



Avslutar med ett tips till allmänheten: Sup inte ner 15-16 åringar i ert eget hem, gör det i någon annans!

Haha, här sitter jag och tänker på mina päron, och tänkte att jag skulle börja tänka på något annat och gå och lägga mig.. Så fick jag plötsligt en snilleblixt, och kom på att jag inte bloggat på ett tag, igen.
Så, nu blir det till att skriva av sig istället!

---

Mina föräldrar bestod från början av två individer av olika kön. Så som det brukar vara.
De träffades på en krog, och de träffades i baren eftersom ingen av dem någonsin gillat att dansa.
De "hookade" och bytte nummer eller något, om det ens fanns då?
De tillverkade mig på ett värdshus på öland påskhelgen 1990. Min far hade druckit en flaska whiskey innan, så det är väl ett litet mirakel att jag kom till alls! xD

Min mamma är 53 och fyller 54 den 23e juli, pappa skulle ha fyllt 52 i november.
För er som inte vet om det, så dog min pappa den 22a juli 2009. Eftersom jag har minst en läsare som är lite känslig så ska jag inte gå in på detaljer, men han dog av hjärtstillestånd pga leversvikt. Eller snarare så dog han pga att alkoholen tog över hans liv.

Min mamma är ett överkänsligt, lätt kontrollerande nervvrak. För övrigt så försöker hon vara en första klassens curlingmorsa, och jag har fått svårt för det på sistone.
Min mamma är i övrigt 164 lång, och väger.. Skulle gissa på 58 kilo. Min pappa var 170, och vägde (frisk) ca 75 kilo. Han var med andra ord ganska bitig! Jag ska försöka hitta en bild på dem när de var tillsammans och scanna in den här senare!

Pappa jobbade som snickare hela livet, och mamma har jobbat på ett äldreboende, och som dagisfröken.
Vad kan man säga mer.. Jag och pappa hade inte så bra kontakt i slutet, men nu när allt är förbi så kan jag säga såhär: Han var den bästa pappa jag kunnat ha. Jag saknar honom mer än min kropp klarar av ibland.
Man uppskattar inte det man har tillräckligt förrän det är borta.

---

Det blev inte så mycket av en bok, det är vissa saker man inte ska skriva om sina föräldrar ens på sin blogg.
Nu ska jag sätta mig och rita klart en smått fantastisk teckning, den kanske kommer upp imorgon så kan jag köra en "dagens" då också, imorgon kväll. Imorgon tänkte jag att jag skulle försöka hitta mig själv igen, gräva runt djupt inne i min hjärna och själ och hitta de fragment av den Tonie som var.

Jag är trött på att inte känna saker, jag vill känna doften av årstiderna, jag vill känna tro, och jag vill framförallt känna hopp. Och kärlek. Jag är bara ett tomt jävla skal som bara går på instinkt.

Fuck that, I say..
Trött på skiten!

Folk dör, folk lever.

Gud som haver barnen kär, se till mig som liten är.
Vart jag mig än i världen vänder står min lycka i Guds händer.
Lyckan kommer, lyckan går, men Du förbliver Fader Vår.

Folk lämnar den här världen och fortsätter till nästa.
De lämnar oss här, på den här skithögen vi kallar för Tellus. Eller Jorden om man vill det.
Jag tycker att det är rätt taskigt egentligen.
Varför ska de få komma till himlen och slippa allt lidande vi utsätts för här när de lämnar oss?

Jag tror på Gud, helt allvarligt. Gud är en grinig surpuppa som bara ställer till med problem för folk i min omgivning.
Eller så är det såhär: Problemen dras till mig, alternativt - Jag dras till problemen.

Jag har i vilket fall flyttat hem nu. Hem till min mama.
Jag vet inte hur många som orkat följa min blogg och hängt med på att jag bodde hos Erika i 2 månader.
(Tack för den tiden Erika, det var riktigt, riktigt soft!)

Men nu är jag hemma.
Jag funderar ganska mycket numera. Jag har tänkt över en massa saker på sistone.
Jag vill inte bli snickare.
Jag vill inte bo hemma.
Jag vill inte snusa.
Jag vill inte gå i skolan.
Jag vill INTE bo på värmdö!

Och planerat lagom mycket:
Jag ska resa utomlands en månad från den 2a eller 3e juli.
Jag ska chilla i ett kloster en längre tid.
Jag ska flytta ihop med Jonathan när jag kommer hem och skaffat mig ett jobb.
Jag ska (obviously) skaffa mig ett jobb, förmodligen som sopgubbe/parkeringsvakt eller något annat högklassigt.

Jag vill bara ha pengar till mat och hyra. Resten kan jag jobba ihop svart, kanske som massör på kvällar och helger?

---

Okej, allvarligt kanske..
På sistone har jag börjat tänka på en tjej, och eftersom min kompis också gillar henne, och en annan kompis också, så funderar jag skarpt på att strunta i det. Även om jag skulle få henne så är det inte värt att förlora vänskapen med de andra två. Jag är väldigt försiktig med sådant.

Jag är intresserad av en annan tjej också, så det är lugnt. Jag tar inte så illa upp om någon av de andra får henne.
Dock, den andra tjejen blev (för 4 timmar sedan) tillsammans med en random snubbe.
När livet är förjävligt och man inte tror att det kan bli så mycket värre, varför blir det det då?

Jag överlever allt och alla, men ibland.. Ibland börjar jag tveka igen.
Ibland funderar jag på om det inte vore bättre att liksom.. Kila iväg.
Nu snackar vi Australien, inte längre bort än så alltså.

Nej, nu har jag druckit tillräckligt. Jag är en liten människa, fångad i en liten kropp.
Jag är svag för alkohol. När jag dricker så skakar inte mina händer längre, och jag antar att det är ett ganska dåligt tecken för en 20åring.


Nej, fan, nu räcker det med deprimerat nonsenstramsens, godnatt alla människor, och ursäkta om jag råkade få er på dåligt humör!

Löningshelg!
Nyöppnad krog där gamla, sunkiga festen var!
En av mina bästa kompisar känner arrangörerna!

Kan det bli bättre, förutom att jag sitter hemma hos micke, är full och sjunger sing star?
Okej, klart det kan, men ändå - episk kväll.
Var är tolken egentligen?
Jag har för mig att hans blogg heter något som.. tolkenpratarmedankor.blogg.se ni kan ju leta!
Nu ska vi sjunga vidare!

Mitt liv i övrigt:
Jag jobbar 7-30 måndag-torsdag och är i princip död hela helgen.
Men det är chill, jag har ju lediga fredagar!
Jag tycker lite synd om Gaby som brutit vristen, lite synd om Erika som fått tandställning och lite synd om mig själv som jobbar för mycket, för långt bort.

Ärtor ute, alla sköna människor out there!

Intressant att det var 11 personer som kollade min blogg på min födelsedag!
Jag skrev dock inte då..
Jag skriver nu istället, en vecka senare!

Jag fick en massa roliga saker, pyjamasbyxor, shrekfilmerna, pengar till en one-piece och pengar till resa, och lite mer pengar. Och så fick jag.. ett par mjukisbyxor, eftersom mina gått sönder. Färg till skrivaren, de Harry Potter-böcker jag inte redan hade på engelska, dock verkar en av dem vara lättläst.. Typ 150 sidor..
Och så fick jag tårta! Två tårtor faktiskt! Och ett munspel av Flix, det var awesome! Dock tycker inte Erika om munspel så jag övar bara när jag är ensam hemma.. (a)

---

Anledningen till att jag bloggar är väl inte så positiv som att bara berätta vad jag fick när jag fyllde 20 kanske, men så är det väl aldrig? Jag bloggar mest när jag är nere över något och behöver skriva av mig.

Jag fick typ en utskällning av Erikas pappa idag, för att jag inte hjälpte honom att skotta snö så att han kom till jobbet. Han hade skottat i 8 timmar, och tyckte att jag skulle ha ställt upp..
Och det är klart, om han hade SAGT något så hade jag självklart hjälpt till, oavsett tid på dygnet eller hur mycket snö det är.
Jag inkräktar ju ändå på deras territorium så att säga, och det är ju inte mer än rätt att jag hjälper till där jag kan.
Han har varit sjuk hela veckan påpekade han också.
Och han sa att jag borde fattat att han ville ha hjälp. Jag visste för fan inte ens att han skulle till jobbet idag?

Men det skulle jag ha förstått. Såklart. Eller?
Nej, nu ska jag sova, och gå upp hyfsat tidigt och skotta så att han slipper. Om jag vaknar tidigt, för jag har ingen aning om han jobbar imorgon eller inte, eller om han ska iväg någonstans. Men vi är ju som en liten familj nu, så det är klart att vi ska fungera som grupp. Ge. Mig. Info. Så hjälper jag gärna till. Om jag inget vet, vad ska jag då göra?

Jag hade svårt att sova inatt, sov bara 2 timmar, så jag gick och la mig igen när jag såg att bussarna inte gick. Jag gick upp rätt sent. Jag kollade på teve. Han hade tydligen skottat upp till Erikas dörr 3 ggr för att vi skulle kunna ta oss in och ut torrskodda.
Säg något? Snälla. Om jag inget vet, hur skall jag då kunna göra något?
Ska jag, som inte känner honom sådär jättebra, kunna förstå att han är ute och skottar ÅTTA TIMMAR? Och att han egentligen ville ha hjälp?

Jag är fly förbannad, vilket Erika får reda på imorgon eller när hon nu läser min blogg..
Inget ont mot din pappa Erika, han är jättetrevlig. Men jag är inte farlig, och jag hjälper gärna till med vadsomhelst.
Allt han behöver göra är att knacka på dörren eller ringa mig.
Men att skälla ut mig för att jag inte förstått att han ville ha hjälp med att skotta?
Gör han om det så kommer jag inte att tacka och ta emot, jag kommer käfta tillbaka.

---

Så, det var väl det ja, få se nu vad som står på min "Dagens": Min Kärlek.

Hehehe, passande ämne just idag.. Eh, näe, men min kärlek. Tricky!
Jag ger min kärlek till de som behöver den, och eftersom allt levande behöver kärlek så ger jag den till alla.
Det är klart att jag ger mer till vissa, ingen människa är så simpel, och samtidigt komplex, så att hon kan vara helt rättvis alltid.
Kärleken är det enda man kan ge bort utan att förlora den. Ge kärlek till alla du kan, alla är värda det.

Simpelt och bra, och jag undvek frågan nästan lika skickligt som en politiker!
Nej, men ämnet är ju stort, så jag valde bara det minst känsliga att svara på.

Jag älskar min mamma, trots att hon börjar bli senil och är arg på mig ofta.
Och jag älskar min pappa, även om han är död så älskar jag honom fortfarande, och kommer alltid att göra det.
Jag kommer alltid att älska min bortgångna katt som jag växt upp med och som jag klappade på tills hon slöt sina ögon på vet.mottagningen i somras.

Jag är inte säker på om jag är kär i någon. Att vara kär är en psykos, och jag känner att jag skulle behöva en sådan. Men just nu känner jag mig som mitt vanliga melankoliska jag!

Nej, nu räcker det, godnatt på er fina människor, ledsen att jag tråkar ut er med sjukt mycket text som vanligt!

PEAS 'n' LÖV.

Tjatja bloggeeen!
Nej, men jag vet inte var jag ska börja..
Jag har ofta fullt upp med det mesta, även om det inte är så många som tycker att jag gör något alls.
Jag har kommit fram till att folk ofta vänder sig till mig om det är något som ska styras upp, trots att de vid det här laget borde ha fattat att jag ibland bangar i sista minuten.
Jag är väldigt pålitlig, och jag ljuger ofta.
Jag har för närvarande inget husdjur, men skulle vilja ha en hund.. eller en katt.. eller en frett.. eller en bäver..
Jag har väldigt ofta beslutsångest, vilket brukar leda till att saker och ting rinner ut i sanden och så grämer jag mig över det en månad eller två. Juste, jag har en förmåga att använda ett mer avancerat språk än vad som behövs för situationen, vilket folk stör sig på ibland.. Såvida det inte innebär att de får hjälp med stavning när det gäller en uppsats.
Jag tycker om att hjälpa folk, och det är det jag vill göra med mitt liv.
För övrigt ingen plan.
Jag är ensambarn, och jag har varit rätt bortskämd hela mitt liv, och för det mesta fått allt jag pekat på.
Lonely life, and who knew? I became a geek.
Böcker, dataspel och vänner är i princip det som mitt liv cirkulerar kring. Jag läser väldigt fort, och det är i böckerna jag har min fristad. Och i dataspelen, eftersom de också innebär läsande, koncentration och analys. Jag är rätt bra på dataspel, ge mig ett par dagar och jag är på ungefär samma nivå som vem som helst.
Jag ställer nästan alltid upp för mina vänner, oavsett om det gäller pengar, kärlek eller bara ett öra då och då.
Men om jag erbjuder dig min hand, och du tar hela armen, då blir jag lite sur.
Jag tycker om att skriva, och håller på med en bok som tyvärr har stannat i sin produktion för nu.

Lite mer fysisk fakta om mig då: Enligt mitt pass är jag 171cm, men i verkligheten är jag något kortare. Jag vet inte exakt hur lång jag är, men ungefär 170. Det är vad jag brukar säga i alla fall.
Jag är smal, eller snarare vad tränande människor brukar säga: "deffad".
Jag kommer helt enkelt inte ur det stadiet. Jag kan äta hur mycket som helst och nästa dag väga lika mycket som jag gjorde dagen innan. Jag kan äta vad som helst, utan att lägga på mig fett.
Jag är alltså ganska vältränad, och kan faktiskt säga att jag ser rätt bra ut. Lite hårig, men jag ser bra ut.
Jag hade helskägg när jag gick i 9an, och fick hår på bröstet ungefär samtidigt.

Det är mitt enda komplex faktiskt. Jag stör mig egentligen inte så mycket på att jag är "kort".
Visst, det är jobbigt när folk inte ser en, eller att man inte ser så mycket på konserter för att killarna framför är 2-3 meter långa. Men att jag får mer och mer hår på kroppen får mig att undra hur jag kommer se ut om 10 år.
Enda skönhetsoperationen jag skulle kunna tänka mig att göra är en hårtransplantation, alternativt bara ta bort en del kroppshår permanent..
Jag har inte fått något hår på ryggen än, och det är sjukt skönt, men som sagt.. om tio år..?

Hmm.. Mer om mig.. Jag är beroende av nikotin, och snusar - men röker inte. Jag har rökt 3 ciggareter i mitt liv, och det var lika äckligt varje gång.
Jag tycker inte så mycket om rökare i allmänhet, dels för att jag får hosta av röken och dels för att alla rökare smakar likadant - askkopp.
Variation - ja tack.

Juste, jag är en sjuklig tidsoptimist också, och skulle ha åkt för en halvtimme sen!

We are the stuffs dreams are made of / Mr. Shakespeare

Tänkte inleda varje inlägg med ett citat av någon känd gubbe/gumma! Om jag gör ett inlägg varje dag (vilket jag inte gör) så blir det 365 citat/år och det finns fler bra citat än så!

I vilket fall så var det något jag skulle skriva.. Som var viktigt.. Eller intressant..
Förmodligen därför som jag glömt bort det!

Juste, Nina kommer hem imorgon för er som inte har koll på det, och som känner henne, och som bryr sig!
(borde ju vara lite fler än alla som känner henne, liksom)

Jag är lite stolt över att vara Ninas bästa killkompis för övrigt, känns awesome!
Jag skulle skriva något viktigt, och det var kanske det..

Jag är frisk nu, jag fyller år på lördag, och jag är deprimerad som fan över det senare.
Hur kan man tycka att det är kul att fylla 20?
Visst, man får gå på bolaget - woho!
Och man får 30 stycken efter sig varje fredag som frågar om jag kan köpa ut åt dem.
Och hur kul är det egentligen? Jag kan säkert utnyttja min roll som 20årig snubbe och strula med en massa 95-94-93or och kanske ett par 92or men.. Vill jag det är ju frågan? Skulle inte tro det.

Jag är allmänt förvirrad över det mesta just nu, jag har ingen flickvän, men ändå är det tjejer som stöter på mig. (yeah, jag skryter som fan - det är faktiskt tjejer som stöter på mig)
Jag har en sambo, och det är jag som bor hos henne, inte tvärtom.
Dvs. det känns fett awkward att göra något med någon, eftersom jag inte kan visa dem hur jag bor, och det skulle kännas fett awkward att inte sova "hemma"..
Jag har inga direkta regler, eftersom jag faktiskt inte är i ett förhållande, men min.. "moral code" hindrar mig.
I simply cockblock myself.

Häromnatten drömde jag att jag var lång, och lila. Och jag hade en liten talande/sjungande boll i en kubformad ram som svävade efter mig när jag gick omkring bland ett par klippor.. Sen hoppade Meowth (pokémon) fram och började sparka på min lilla boll och knuffade ner den för ett stup :'(

Nu ska jag ta mig i kragen och plugga.. Nej, jag hinner inte, jag ska möta Erika inne i stan efter att hon slutat sin dans. Damnit.

Juste, rubriken påminde mig! Jag tittade, jag såg, jag snodde en grej på Ninas blogg. Tänkte att det kunde utgöra en röd tråd i mitt bloggande, eller åtminstone fungera som en liten planering:

Dag 1 – Presentera mig själv.
Dag 2 – Min kärlek.
Dag 3 – Mina föräldrar.
Dag 4 – Det här åt jag idag.
Dag 5 – Det här saknar jag.
Dag 6 – Min dag.
Dag 7 – Min bästa vän.
Dag 8 – Ett ögonblick.
Dag 9 – Min tro.
Dag 10 – Det här hade jag på mig idag.
Dag 11 – Mina syskon.
Dag 12 – I min handväska.
Dag 13 – Den här veckan.
Dag 14 – Mina drömmar.
Dag 15 – Mitt favoritminne.
Dag 16 – Min favoritfödelsedag.
Dag 17 – Detta ångrar jag.
Dag 18 – Den här månaden.
Dag 19 – Nära döden upplevelse.
Dag 20 – Det här upprör mig.
Dag 21 – Det här får mig att må bättre.
Dag 22 – Det här får mig att gråta.
Dag 23 – En första. 
Dag 24 – Mina rädslor.
Dag 25 – Min favoritplats.

Jag skriver ett nytt inlägg strax!

Hmm.. känns som ett väldigt varierat och lite annorlunda inlägg, ungefär som mina drömmar, så det var ett passande citat!

Pengar rullar in som det ska, det går bra nu.
Grabbarna är med när jag drar, det går bra nu.
Petter är ballast i stan, det går bra nu.

Trots att han är bajare.

I vilket fall, feber. Och till skillnad från andra som har svinkoppor så fick inte jag antibiotika utan en mirakelsalva!
Den är helt knas. Jag hade ett sår på pekfingret, och smörjde på lite salva där.
24 timmar senare = ingen känsel i pekfingertoppen!
36 timmar senare = pekfingertoppen är stenhård!

Awesome... Pilla!

Nå, till det jag skulle skriva om.
Jag har suttit och klagat i 2 dagar nu över hur mycket jag har att göra. Det där arbetet som ska in imorgon är rätt stort. Och jag hade inte ens börjat för 2 dagar sedan.
Det har jag inte nu heller, jag har haft fullt upp med att klaga.

Så nu blir det till att plugga resten av kvällen och halva natten. Och jag måste vara frisk imorgon.
Jag har tid hos min psykolog och måste lämna in arbetet i skolan. Dessutom måste jag ha tag på Simon i min klass.
Vi ska göra arbetet tillsammans och har inte slagit våra kloka huvuden ihop på ett tag. Dvs. Vi har inte skrivit tillsammans, utan var för sig.

Det här kommer att gå åt helvete känner jag. Och jag är hungrig.

Jag är en sån där snubbe som allt otrevligt träffar ungefär samtidigt.

Jag har blivit mer eller mindre utslängd hemifrån.
Jag har lite feber.
Jag har ett litet infekterat sår på pekfingret, efter en brödkniv.
Jag har lyckats spärra min mobil.
Jag får underkänt i Projekt o Företagande om jag inte lämnar in ett arbete på fredag.
Jag missade min körlektion idag och kommer få betala den ändå.
Jag har fått svinkoppor.


Nu ska jag till vårdcentralen så att de kan skriva ut lite antibiotika åt mig. De ska få kolla på mitt infekterade sår också. När jag kommer tillbaka till Erika ska jag plugga som.. Jag vet inte vad. Jag kan ändå inte göra det jag måste utan min mobil. (Ringa runt och kolla vilka som ska med på close-up nästa vecka så att jag kan boka hytt/-er)

Eller egentligen bara side-down.
Min "side" där man hittar de senaste inläggen etc återfinnes numera under "content", alltså själva inäggen.
Så får det vara helt enkelt, tills jag orkat fixa till min andra blogg så att den blir läsvänlig, och då kommer jag byta till den!
Jag kommer skriva ett STORT inlägg om det, så oroa er inte.

Eh, kort sammanfattning av mitt liv de senaste veckorna:
Jag har tagit ikapp i skolan som fan. I princip allt det jag missade under höstterminen är nu inlämnat.
Jag har stressat och varit på dåligt humör under en längre tid. Men nu är det ju åtminstone snart över!
Jag har bara ett par veckor kvar, sen är det praktik, 3 veckor efter det är det lov och sen är det.. vadå, 5 veckor kvar till studenten?
Kommer gå så sjukt fort! (hoppas jag, jag vill verkligen bara sluta plugga så att jag kan börja leva)

Familjesituationen just nu: åt helvete.
Jag bråkade med mamma, antagligen för att jag höll på att stressa med olika grejer, tog en "night off" och gick på krogen.När jag kom hem så skällde min mamma ut mig för att jag inte skötte skolan. Och att jag börjat det nya året i skolan som förra året.
Jag påpekade då nyktert att det inte var ett nytt år i skolan, bara en ny termin.
Min mamma får psykbryt när jag fortsätter möta hennes argument om att det är ett nytt år i skolan med att det inte är det - utan en ny termin.
Hon slog i dörrar, skrek och svor och sen sa hon det. Det som jag aldrig trodde att min kära lilla mor någonsin skulle få för sig att säga: "DRA ÅT HELVETE"
Och pekade på dörren.

Jag tog en väska, packade den, ringde Erika klockan 5 på morgonen (tack för att du svarade, och förlåt igen för att jag väckte dig) och nu bor jag här i väntan på att jag ska hitta någon annanstans att bo.
Detta var i onsdags, förra veckan.

Idag bestämde jag mig för att göra ett försök hos soc, och jag bemöttes lika vänligt som jag trott.
"Njaae, det kan bli svårt, men ring imorgon mellan 9 och 10.30 när vi har telefontid så kan du boka ett möte med någon då."
Eh.
Det var inte så att käringen tog mig seriöst för fem öre, och det lät som att hon satt och smågäspade på andra sidan linjen.

Känns det som att soc kommer göra något vettigt för mig den här gången? Nix.
Det kommer bli som vanligt, de kommer tillkalla någon självutnämnd expert på området och han/hon kommer säga att jag borde flytta tillbaka till mamma eftersom det är så folk gör generellt sett efter såna här bråk.
Det ligger mycket mer bakom det här än ett bråk dock.
Och till och med min psykoterapeut sa att jag skulle separera från min mor.
Inte på det här sättet kanske, men ändå!

Nu har jag precis kommit hem till Erika efter min officiellt sista idrottslektion, jag har några kvar för att kompensera min frånvaro i höstas. Jag sitter och svullar i mig choklad och vatten. Och jag börjar bli på lite bättre humör.